Fem frågor till Jonna Sandin Larkander, Malmö stad

En porträttbild på Jonna Sandin Larkander.


1. Vilken är din titel/funktion och vilka är dina arbetsuppgifter?
Jag är samhällsplanerare på stadsbyggnadskontorets strategiavdelning. Min främsta arbetsuppgift är att utreda olika sakfrågor som har bäring på vår strategiska och långsiktiga planering av Malmö. Jag utreder framför allt hur vi kan arbeta med sociala frågor och näringslivsfrågor i den fysiska planeringen.

2. Varför är du gränsgångare och vilka mervärden tillför det i ditt arbete?
– Via mitt arbete som gränsgångare har jag fått tillgång till ett brett nätverk av forskare från Malmö universitet och tjänstepersoner från andra förvaltningar som arbetar med liknande frågeställningar som min förvaltning brottas med. Nätverket är en viktig plattform för att vi tillsammans ska kunna få mer kunskap om hur vi skapar en hållbar stadsutveckling i Malmö.

 3. Vilka projekt arbetar du med just nu?
– Jag och Pernilla Ouis (Institutionen för socialt arbete på Malmö universitet) driver ett forskningscirkelarbete som handlar om att skapa fördjupad kunskap om hur vi kan arbeta med sociala frågor i den fysiska planeringen. Forskningscirkelformen gör det möjligt för oss att tillsammans med en bred grupp av kollegor från Malmö stad och Malmö universitet utforska olika frågeställningar, ta fram kunskapsunderlag och komma vidare i vårt arbete.

4. Varför behövs Institutet för hållbar stadsutveckling?
– I mitt perspektiv behövs institutet framförallt för att vi tjänstepersoner ska se forskare och forskningsresultat som en större resurs i vårt arbete med att lösa de utmaningar som finns i vår stad. Jag har på nära håll bevittnat hur givande utbytet mellan tjänstepersoner och forskare kan vara om det bara skapas rätt förutsättningar för det mötet.

5. Vilket är det bästa respektive den största utmaningen när det gäller samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet?
– Den största utmaningen är att trots att våra organisationer jobbar med liknande frågeställningar så har vi väldigt olika typer av uppdrag och roller. Tjänstepersoner har ofta liten kunskap om hur arbetet i praktiken bedrivs på universitet och på samma sätt har forskare ofta inte så stor inblick i hur det fungerar att arbeta praktiskt i en politiskt styrd organisation. Det är denna överbryggning av perspektiv som vi gränsgångare jobbar med, för att våra organisationer ska kunna utveckla en breddad och fördjupad kunskap tillsammans, som gör att vi kan hantera stadens utmaningar på ett klokare sätt.