Hur skapar vi inkluderande offentliga rum?

ISU har tagit fram en rapport om hur tjänstepersoner och forskare kan främja inkluderande offentliga rum. Frågan har diskuterats under åtta månader i en forskningscirkel, inom ramen för ISUs arbete. Vi ställer några frågor till Jonna Sandin Larkander från Malmö stad, som skrivit rapporten tillsammans med Pernilla Ouis från Malmö universitet.

Varför startade ni en forskningscirkel i det här ämnet?
– Upprinnelsen var att vi insåg att frågan engagerade många tjänstepersoner och forskare. Det fanns mycket kunskap och erfarenheter i frågan, i olika delar av våra organisationer. Däremot saknade vi ett forum för att dela och fördjupa kunskapen tillsammans med andra med samma intresse.

Vilka var behoven i era organisationer?
– I Malmö stad talar vi mycket om mötesplatser och dess betydelse för att människor med olika bakgrunder ska kunna mötas och få en större förståelse och tillit till varandra och samhällets institutioner. Men vi fördjupar oss sällan i frågor kring vilka förutsättningar som krävs för att människor ska känna sig välkomna, trygga och inkluderade i stadens rum. Flera projekt har testat olika sätt att skapa inkluderande rum, men erfarenheterna har inte spridits i organisationen. På liknande sätt har flera institutioner på Malmö universitet studerat olika aspekter av frågan och även utvärderat en del av kommunens insatser. Detta utan att det funnits forum för att dela kunskaper i bredare kretsar tillsammans med kommunen, som ju står för genomförandet.

Vad lärde ni er under arbetets gång?
– En av cirkelns viktigaste funktioner var att låta berörda tjänstepersoner och forskare ta del av varandras och andras arbeten samt att få grepp om vilka andra som sitter på viktig kunskap. Träffarna hölls en gång i månaden, kontinuerligt under åtta månader, så det fanns det tid att lyssna och lära känna varandra så pass bra att de flesta av oss fick grepp om hur vi kunde använda varandras kunskaper i olika sammanhang. Forskningscirkeln blev en möjlighet att reflektera kring det egna arbetet och ifrågasätta en del av de förgivettagna sanningar som finns i alla organisationer. På så sätt fungerade cirkeln som ett viktigt forum för kompetensutveckling. Flera av forskarna fick även tydliga mottagare till sin forskning.

Vilka är era viktigaste rekommendationer?
– Vi har summerat cirkelarbetet i ett antal rekommendationer, som bland annat handlar om att det är viktigt att lära känna de platser som ska utvecklas och att det gäller att ta tillvara de befintliga offentliga rummen. Att hålla liv i stadens platser över tid och att bredda förståelsen av vad ett offentligt rum kan vara är sådant vi också poängterar. För den som vill veta mer hänvisar jag till rapporten!

Hur hoppas ni att rapporten används?
– Vi hoppas att den sprids inom våra organisationer. På så vis kan vi öka den generella kunskapsnivån i ämnet och undvika en del av de fallgropar som vi hamnat i tidigare. Det vore även kul om forskningscirkelformen började användas i fler sammanhang i våra organisationer, för att möjliggöra en mer praktikorienterad forskning och forskningsbaserad praktik.

 Vill du veta mer?
Här kan du ladda ned rapporten Hur skapar vi inkluderande offentliga rum (Pdf 1, 5 MB).
Om du har några frågor kan du höra av dig till: jonna.sandin.larkander@malmo.se