Eko-sociala interventioner kan bidra till en hållbar livsstil hos Malmöbor. Men aktörerna behöver mer stöd av Malmö stad. Det visar en ny rapport från Institutet för hållbar stadsutveckling.
Rapporten Eco-social Interventions in Malmö: Capturing the ”How” of Sustainable Urban Development är skriven av forskarna Erin Kennedy Tsunoda och Carin Cuadra.
– Vi hoppas att rapporten ska bidra till Malmö stads hållbarhetsarbete och att aktörerna ska få mer uppmärksamhet för sitt arbete, säger, Carin Cuadra, gränsgångare på Institutet för hållbar stadsutveckling, professor i socialt arbete vid Malmö universitet och en av rapportförfattarna.
I rapporten har forskarna kartlagt aktörer som driver så kallade eko-sociala interventioner i Malmö. Kartläggningen visar var verksamheterna finns geografiskt och inom vilka fält de verkar. Rapportförfattarna definierar eko-sociala interventioner som verksamheter som på olika sätt bidrar till social och ekologisk hållbarhet för en stad och dess invånare.
– Vår forskningsstudie bottnar i ett intresse för vardagens många val, om vad och hur vi konsumerar, bor, försörjer eller transporterar oss. Val som allihop bidrar till de samlade utsläpp som driver på klimatkrisen, säger Carin Cuadra och fortsätter:
– Valen berör visserligen framför allt oss i den rikare delen av världen. Men vanorna rör också människors levnadsvillkor och grundläggande mänskliga behov. Svårigheten blir därför att söka efter möjligheter som varken belastar miljön eller innebär ökade sociala orättvisor. Sådana möjligheter kallar vi eko-sociala interventioner.
I intervjuer lyfter de identifierade aktörerna fram en rad olika syften med sitt engagemang och sin verksamhet, men också vad de skulle behöva för stöd. Många lyfter fram behovet av stöd från Malmö stad och andra nyckelaktörer, inklusive kunskap om vilket stöd som finns att få och hur det exempelvis går att utveckla samarbeten med olika aktörer.
Vilka är rapportens/studiens viktigaste slutsatser?
– Bara genom att finnas till utmanar eko-sociala interventioner rådande starka normer om konsumtion, framför allt masskonsumtion och andra aspekter av en ohållbar livsstil. Men samtidigt erbjuder de alternativ och en sorts socialt stöd för de som avviker från konsumtionsnormerna. En annan slutsats är att de eko-sociala interventionerna har en potential att ”skala upp”, att bli en ”normal vardag” som kan tas till vara i stadens hållbarhetsarbete, säger Carin Cuadra.
– Ytterligare en slutsats är att även om Malmö stad och de som arbetar med eko-sociala interventioner bidrar till samma hållbarhetsmål, så verkar det saknas en koppling dem emellan. Det är därför vi föreslår praktiska steg eller metoder för kommunikation som skulle kunna skapa sådana kopplingar, säger Erin Kennedy Tsunoda, doktorand vid Lunds universitet och projektassistent vid Malmö universitet.
Finns det något som har förvånat under arbetets gång?
– Även om det egentligen inte var helt förvånande så var det slående, på ett ledsamt sätt, att se hur aktörernas starka engagemang kan innebära närmast utbrändhet, i brist på stöd på olika nivåer. Medan vi genomförde vår kartläggning var det några som stängde ner sina verksamheter. Det innebar en förlust av både kunskap och erfarenhet och inte minst av det genomslag som verksamheten hade kunnat ha i stadens hållbarhetsarbete, säger Carin Cuadra.
Hur hoppas ni att rapporten ska läsas och användas?
– Vi hoppas att våra rekommendationer ska falla i god jord. De praktikinriktade rekommendationerna handlar om att ge utvecklingsmöjligheter till eko-sociala interventioner och de för forskning handlar om att få en fördjupad kunskap av vad eko-sociala interventioner faktiskt bidrar med i den nödvändiga omställningen av vår livsstil. Det kan bidra till att de här aktörerna erkänns i hela sin potential och även vara ett erkännande av de personer som varje dag tar sig an utmaningen om hur en omställning till hållbara livsstilar kan ske, avslutar Erin Kennedy Tsunoda.
Fakta
Rapportförfattarna definierar eko-sociala interventioner som interventioner som i sina mål kombinerar arbete för social och ekologisk hållbarhet. I forskningsstudien har de kartlagt 60 aktörer (varav 28 har intervjuats) som driver eko-sociala interventioner i Malmö, var de finns geografiskt samt inom vilka områden de är verksamma.