Fem frågor till Birgitta Vitestam, Malmö universitet

1.Vilken är din titel/funktion och vad innebär det i konkreta arbetsuppgifter?
Jag är universitetslektor i företagsekonomi på Institutionen för urbana studier vid Malmö universitet. Mitt arbete innefattar undervisning på utbildningsprogrammen Fastighetsförmedling och Fastighetsföretagande samt egen forskning inom fastighetsområdet. Sedan ett år tillbaka är jag också forskare på K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning inom kollektivtrafik. Mitt team forskar på hur kollektivtrafikens marknader organiseras. I ett snart avslutat projekt har vi tittat på standardisering av kontrakt vid upphandling, inträdesbarriärer för nya aktörer på kollektivtrafikmarknaden och hur överprövningar av anbud påverkar och formar marknaden för upphandlad trafik. I ett kommande treårsprojekt ska vi undersöka hur innovationer och teknologisk förändring påverkar kollektivtrafikmarknaden.

– Min teoretiska bas som forskare är kalkylativa praktiker. Kortfattat innebär det att inte se kalkyler som neutrala och objektiva utan som konstruktioner som även innefattar så kallade mjuka värden. Att kalkyler inte är neutrala innebär att de påverkar den verklighet som kalkyleras, på olika sätt.

2. Varför är du gränsgångare och vilka mervärden tillför det i ditt arbete?
– Att vara gränsgångare ger unika möjligheter att bidra med forskning och kunskaper lokalt i Malmö. Genom arbetet som gränsgångare ges också möjlighet att bygga upp breda långsiktiga nätverk lokalt, vilket gynnar både universitet och staden.

3. Vilka projekt arbetar du med just nu?
– Jag deltar som forskande gränsgångare i Kirseberg, där ett gammalt industriområde ska förvandlas till en ny stadsdel. Tanken är att i forskningsprojekt, i samarbete med gränsgångare på Kulturförvaltningen, belysa den drivkraft som finns i äldre industribyggnader. Syftet är att få fram forskningsbaserat underlag, för att bättre ta tillvara de möjligheter som finns i befintliga byggnader när stadsdelen utvecklas. Tanken är också att bidra med forskningsanknytning mer allmänt, genom att som forskande gränsgångare ta fram relevant befintlig forskning, som underlag till vidare utveckling av stadsdelen.

4. Varför behövs Institutet för hållbar stadsutveckling?
– Institutet för hållbar stadsutveckling ger nya möjligheter att bedriva forskning utanför traditionella former. Det skapar också unika möjligheter för forskare och tjänstepersoner inom Malmö stad att arbeta med mer långsiktiga projekt. Det nätverk som byggs upp blir också användbart både inom forskning och för ett forskningsbaserat arbete i staden.

5. Vilket är det bästa respektive den största utmaningen när det gäller samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet?
– Det bästa är det mervärde det ger att ta del av olika arbetssätt. Vi tänker olika, blir medvetna om det och kan vända det till en fördel. Utmaningen är samtidigt att det initialt kan vara ett hinder i olika situationer att vi tänker och arbetar på olika sätt.    Det finns av naturliga skäl institutionella hinder, eftersom vi är olika organisationer som verkar i olika kontexter. Den tillgång vi får till varandras organisationer och medarbetare är dock en övervägande fördel, som öppnar stora möjligheter för samverkan.