Kan forskningscirklar skapa nya kunskapsallianser?

Gränsgångarna på Institutet för hållbar stadsutveckling kommer från Malmö stad och Malmö universitet (se ovan). Tillsammans arrangerar de bland annat forskningscirklar, där forskare och praktiker tillsammans kan utveckla och fördjupa kunskap om olika frågor.

Att låta forskare och praktiker mötas och samarbeta i forskningscirklar är en arbetsform som Institutet för hållbar stadsutveckling gärna återvänder till. Jonna Sandin Larkander, en av våra gränsgångare, har funderat över värdet med forskningscirklar ur Malmö stads perspektiv. 

– De tjänstepersoner som varit med i de forskningscirklar som jag och Pernilla Ouis arrangerat säger att de uppskattat möjligheten att få kliva ur sin vanliga yrkesroll. Cirkelträffarna gav dem en paus från arbetsvardagen och möjlighet att reflektera fritt över sitt arbete, tillsammans med andra som bidrog med nya perspektiv, säger Jonna Sandin Larkander.

Kan du ge något konkret exempel?
– När forskningscirkelarbetet fungerade som bäst kunde det uppstå aha-upplevelser i gruppen. Plötsligt kunde deltagarna se sina frågor, som de kanske arbetat med i många år, i ett annat ljus eller som en del av en struktur de inte funderat på tidigare. Men nya begrepp och perspektiv nådde vi tillsammans en djupare och bredare förståelse, för vårt eget och andras arbete. Vi fick även nya insikter om hur olika utmaningar kan hanteras, säger Jonna Sandin Larkander och fortsätter:

– Insikten om att många tampas med samma utmaningar och att vi kan nå längre tillsammans blev viktig för många av deltagarna. Mötena blev ett sätt att utveckla kontaktnät och samarbeten i olika frågor.

Vilka frågor lämpar sig för en forskningscirkel?
– Fältet hållbar stadsutveckling lämpar sig väl för detta arbetssätt, eftersom området består av många mångfacetterade och komplexa frågor. Enkla lösningar är sällsynta, för att komma vidare krävs ofta samverkan mellan flera aktörer. Forskningscirkelarbetet kan ge deltagarna en gemensam bild av kunskapsläget och vilka utmaningar de står inför. Utifrån detta kan de samarbeta och hitta gemensamma lösningar. 

Vad kan forskningscirklar bidra till?
– Via forskningscirklar kan vi få en djupare och bredare kunskap än vad som är möjligt när kommunen, eller enskilda förvaltningar, arbetar på egen hand. Särskilt om vi lyckas samla flera aktörer än forskare och praktiker i arbetet. Det kan exempelvis handla om att även involvera näringslivet eller representanter från det civila samhället. En forskningscirkel kan vara en bra startpunkt för att bygga långsiktiga kunskapsallianser runt frågor som i förlängningen kan skapa mer värde tillbaka till malmöborna. Om arbetet kan utvecklas till mer operativa samarbeten kan vi undvika den klassiska problematiken vid stuprörsarbete, med aktörer som går i otakt med olika målbilder. 

Ser du några andra fördelar?
– Via forskningscirklar skapas goda förutsättningar för en mer direkt tillämpning av forskningsresultat, eftersom de tjänstepersoner som deltar arbetar operativt med de aktuella frågorna. Forskarna kan få en bättre förståelse för de främsta problemen i det praktiska dagliga arbetet, vilket kan utveckla deras teoretiska perspektiv och problemformuleringar.

Fakta
En forskningscirkel bygger på principen om ett ömsesidigt utbyte mellan forskning och praktik. En aktiv dialog lägger grunden till ett gemensamt kunskapande, i syfte att utveckla de involverades verksamheter. Arbetssättet bygger på att en fast grupp deltagare träffas kontinuerligt under en längre tid för att tillsammans dela, fördjupa och utveckla kunskap om en specifik fråga.

Forskningscirkelns fundament:

  • Alla deltar på lika villkor och utgår från sina egna kunskaper och erfarenheter i ämnet som diskuteras. Träffarna baseras på ett ömsesidigt utbyte av synsätt, idéer och argument. Deltagandet är jämlikt och dialogen är demokratisk.
  • Deltagarna utvecklar ämnet tillsammans genom att ta del av olika typer av kunskapskällor före och under mötena samt genom att fördjupa, bredda och utveckla diskussionen tillsammans under träffarna. 
  • All kunskap får ta plats, oavsett om det handlar om forskning, erfarenheter från praktiken eller andra typer av underlag.  
  • Deltagarna formulerar gemensamt vad som ska utforskas och skapar på så vis ett gemensamt forskningsintresse.