Vad betyder lokala gemenskaper för hållbar stadsutveckling?

2018 tog ISU fram en rapport om inkluderande offentliga rum, utifrån insikter från en forskningscirkel. Som en uppföljning drivs under 2019 en ny forskningscirkel – om lokala gemenskapers betydelse för hållbar stadsutveckling. Vi ställer några frågor till Jonna Sandin Larkander från Malmö stad, som driver cirkeln tillsammans med Pernilla Ouis från Malmö universitet.

Grand Circus Hotel. Öppning av Malmös nya circus-hotell i Kirseberg, 2019 . Foto: Torbjörn Lagerwall

Hur valde ni temat på årets cirkel?
– För oss är ämnet en naturlig uppföljning på förra forskningscirkelarbetet om hur vi skapar inkluderande offentliga rum. En av slutsatserna från det arbetet var att kommunen behöver samarbeta mer med olika typer av medborgarinitiativ för att aktivera och skapa innehåll i stadens offentliga rum.

Hur arbetar ni?
– För oss är ett ömsesidigt utbyte mellan forskare och praktiker en viktig grundprincip. Det innebär att forskare, praktiker och denna gång även representanter från lokala gemenskaper bidrar med sina perspektiv i presentationer och diskussioner. En annan viktig princip är att ägna så mycket tid som möjligt till de gemensamma diskussionerna, för att verkligen ta vara på alla kompetenser och erfarenheter som finns i gruppen.

Några nyheter i år?
– Den största förändringen är att vi denna gång bjudit in representanter från lokala gemenskaper. Det vill säga representanter från både det mer organiserade föreningslivet och mindre organiserade sammanslutningar som arbetar för att utveckla fysiska platser i staden. Vi hoppas att mötet mellan forskning och praktik kan bli ännu mer spännande och dynamiskt när denna grupp, som befinner sig på gräsrotsnivå, bjuds in i diskussionerna.

Hur många deltar i cirkeln och hur ofta ses ni?
– Det är totalt 19 stycken fasta medlemmar i forskningscirkeln; tjänstepersoner från Malmö stads förvaltningar och forskare från olika delar av Malmö universitet. Eftersom alla inte kan vara med vid alla träffar så kommer vi troligen vara i genomsnitt cirka 15 personer per gång. Sedan maj ses vi en gång i månaden året ut, förutom under semestertider.

Hur är ämnet relevant för universitetet och staden?
– Malmö stad har lång erfarenhet av att arbeta med olika typer av medborgargrupper i olika sammanhang, men vi är inte alltid så duktiga på att dela med oss av våra erfarenheter och lära av varandra. Universitet deltar ju också i många stadsutvecklingsprojekt som genererat en hel del kunskap som inte alltid sprids i så vida kretsar. För forskarna är detta även ett tillfälle att komma närmare fältet, vilket exempelvis kan leda till nya forskningssamarbeten.  

Vad hoppas ni att cirkeln ska leda fram till?
– Vi hoppas att arbetet kan skapa nya insikter om hur vi som kommun kan bli bättre på att samarbeta med lokala gemenskaper och vilka verktyg som är verkningsfulla i dessa sammanhang. Det är även intressant att fundera på vilken typ av roller som kommun, forskare och representanter från lokala gemenskaper kan spela i stadsutvecklingsprocesser framöver och hur vi tillsammans kan nå längre i våra strävanden om att skapa en hållbar och inkluderande stad.

Kommer ni att skriva en rapport även om denna cirkel?
– Ja, även denna gång kommer vi att summera arbetet i en rapport, som vi hoppas kan ge inspiration och kunskap till andra som arbetar med dessa frågor.