Vilken är din titel och vilka är dina arbetsuppgifter?
– Jag arbetar som utvecklingssamordnare med stadsövergripande processer, dels på kulturförvaltningen, dels på stadskontoret. På kulturförvaltningen ansvarar jag för ledning och koordinering av utvecklingsinsatser, i tät samverkan med stadsbyggnadskontoret. Tillsammans utforskar vi kulturens roll i stadsplaneringen.
– På stadskontoret är arbetar jag med utredningen om Malmös möjligheter att bli Europeisk kulturhuvudstad, år 2029, ECoC (European Capital of Culture). Mitt uppdrag handlar framför allt om att ta fram metoder för det dialogarbete som ska involvera Malmös olika ”communities” – aktörer inom kultursektorn, föreningslivet, fastighetsbranschen och akademin.
Varför är du gränsgångare och vilka mervärden tillför det till ditt arbete?
– Jag tror att jag blivit tilldelad rollen utifrån hur jag tagit mig an tidigare processer hos kulturförvaltningen och de erfarenheter som jag fått via dem. Jag är både nyfiken och vetgirig och kombinerar det med en utpräglad associationsförmåga. Det gör att jag ser samverkanspotential och resurssmarta lösningar som inte är uppenbara vid första anblick eller kanske inte är lika uppenbara för andra.
– Jag har dessutom ett starkt behov av arbetsstimulans, utan det blir jag snabbt rastlös. Att jag trivs så bra inom institutet ser jag som ett starkt tecken på att jag har hamnat på rätt plats. Jag tycker om utforskandet och etableringen av nya och innovativa samverkansformer, som ger starka synergier och ömsesidig utveckling.
Vilka projekt arbetat du med just nu inom institutet?
– Tillsammans med forskaren och gränsgångarkollegan Margareta Rämgård utforskar jag vad kulturella aktiviteter och öppna mötesplatsers kan betyda för ungdomars hälsa. Ingången är att kulturellt engagemang bidrar till såväl psykiskt som fysiskt välbefinnande, vilket även forskning tydligt visar. Ett bättre mående kan leda till stärkt självförtroende och att ungdomarna utvecklar nya färdigheter. De kulturella aktiviteterna kan även fungera läkande och skapa återhämtning i livet.
– Kulturförvaltningen driver flera olika mötesplatser, vars uppdrag är att möta Malmöbornas behov och intressen. Sedan den första januari 2020, när barnkonventionen blev svensk lag, är det särskilt angeläget att se till behoven hos stadens unga medborgare och att också låta dem vara med och påverka utvecklingen.
– Vår forskningsmetod är deltagande aktionsforskning. Det innebär att projektdeltagarna också är våra kollegor och medforskare! Vi jobbar som ett forskningsteam och tillsammans med dem formar vi innehåll, metodik samt genomför datainsamling, sammanställning och analys. Sommaren 2022 samarbetade vi med kulturförvaltningens barnrättspår och lät tretton ungdomar bli våra medforskare, genom Ung-i Sommar. Hösten 2022 kommer vi att presentera forskningsmaterialet via en populärvetenskaplig artikel, en forskningscirkel, presentationer samt ett akademiskt ”paper”.
– Jag arbetar också med ett projekt inom institutet som heter Kultur i och för en hållbar och rättvis stad. Jag och gränsgångarkollegorna Anna Seravalli, Birgitta Vitestam och Philip Tanimura har beviljats projektmedel för att stärka och komplettera Malmö stads satsning Kulturens roll i stadsplanering. Stadens ambition är att etablera ett förvaltningsövergripande team mellan kulturförvaltningen och stadsbyggnadskontoret.
Varför behövs Institutet för hållbar stadsutveckling?
– Jag tror att vi behöver förändra både vårt levnadssätt och våra konsumtionsmönster. I stället för att tänka att omställningen ställer stora krav på oss går det att se utmaningarna som möjligheter till en fördjupad förståelse av vår närmiljö. Här kan exempelvis delningsekonomi och resursfördelning skapa nya former av social interaktion och förståelse för andra. Dessutom är våra moderna städer inte längre särskilt moderna. Morgondagens krav ställer nya krav på just stadsplanering: vi behöver vara mer innovativa och bli bättre på att väga in mjuka värden. Vi behöver ha människan i centrum, skapa fler mötesplatser, parker och andra miljöer för återhämtning.
– Förflyttning mot en hållbar stadsutveckling förutsätter holistiska förståelse av samhället och staden. Institutet för hållbar stadsutveckling bygger på tvärsektoriell samverkan och bidrar till ny kunskapsproduktion i vår resa mot en hållbar stadsutveckling.