Fem frågor till Birgitta Vitestam, Malmö universitet

En halvkroppsbild på Birgitta Vitestam, tagen utomhus med en kanal och två huskroppar i bakgrunden.

Vilken är din titel/funktion och vad innebär det i konkreta arbetsuppgifter?
– Jag är ekonomie doktor i företagsekonomi/redovisning och universitetslektor på Institutionen för urbana studier vid Malmö universitet. I mitt arbete undervisar jag på fastighetsutbildningar, handleder examensarbete och forskar.                    

– Min forskning är en följd av min avhandling, som handlar om hur bostadsrättsköpare går tillväga när de skaffar bostad; ur ett redovisningsperspektiv och utifrån en kalkylativ praktik. Avhandlingen visar hur bostadsköpet är både en ekonomisk och en social investering och också vilken betydelse som livsstil, uppväxt och känslor har för beslutet och hur detta formar marknaden. Studien visar framförallt hur viktig hemkänslan är och att den är väldigt olika för olika  människor. Att utgå från en kalkylativ praktik för att komma nära det man studerar är något som jag tagit med mig i min fortsatta forskning. Kortfattat innebär en kalkylativ praktik att inte se kalkyler som neutrala och objektiva, utan som konstruktioner som också innefattar så kallade ”mjuka värden”. Att kalkyler inte är neutrala innebär att de påverkar den verklighet som kalkyleras, på olika sätt.     

– Kalkylativa praktiker har också fört mig till forskning inom kollektivtrafik på K2 (Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning inom kollektivtrafik). Just nu ingår jag i ett treårigt forskningsprojekt där vi tittar på hur innovationer och teknologisk förändring påverkar anbud och formar marknaden. 

Varför är du gränsgångare och vilka mervärden tillför det i ditt arbete?
– Att vara gränsgångare ger unika möjligheter att bidra med forskning och kunskap lokalt i Malmö, för att bygga en hållbar stad. Genom arbetet som gränsgångare ges också möjlighet att bygga upp breda långsiktiga nätverk lokalt, vilket gynnar både universitet och staden. Som gränsgångare har man dessutom möjlighet att arbeta bredare över ämnesgränser och i olika arbetsformer. Vi har ett gemensamt mål i hållbar stadsutveckling.

Vilka projekt arbetar du med just nu inom institutet?
– Just nu står jag i startgroparna för ett projekt i Kirseberg, där ett tidigare industriområde med lokstallar ska förvandlas till en ny stadsdel. Här finns en lokal identitet ”Kirsebergsandan” och en attraktionskraft som både kommunen och Jernhusen vill dra nytta av och utveckla. Syftet med forskningen är att lyfta fram olika framgångsfaktorer för att dra nytta av identifikation/värde kopplade till ett äldre industriområde och samtidigt med utgångspunkt i affärsnytta. De verksamheter som finns i området är bärare av identiteten i området och tanken är också att de som har varit med från början ska kunna växa med platsen. Att behålla och förvalta den identitet som finns på lokstallarna är viktigt, men samtidigt måste det kunna motiveras av en affärsnytta för Jernhusen, som äger marken. 

Varför behövs Institutet för hållbar stadsutveckling?
– Institutet för hållbar stadsutveckling ger nya möjligheter att bedriva forskning utanför traditionella former. Det skapar också unika möjligheter för forskare och tjänstepersoner inom Malmö stad att arbeta med mer långsiktiga projekt. Det nätverk som byggs upp blir också användbart både inom forskning och för ett forskningsbaserat arbete i staden. Nätverket som byggs upp ger också ”ringar på vattnet” genom att vi gränsgångare på ett naturligt sätt kan förmedla kontakter mellan forskare, tjänstepersoner och studenter.

Vilket är det bästa respektive den största utmaningen när det gäller samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet?
– Det bästa är det mervärde det ger att ta del av nätverk och olika arbetssätt. Vi tänker olika, blir medvetna om det och kan vända det till en fördel. Utmaningen är samtidigt att det initialt kan vara ett hinder i olika situationer att vi tänker och arbetar på olika sätt. Det finns av naturliga skäl institutionella hinder, eftersom vi är olika organisationer som verkar i olika kontexter. Den tillgång vi får till varandras organisationer och medarbetare är dock en övervägande fördel, som öppnar stora möjligheter för samverkan mot gemensamma mål. Staden och universitet i Malmö har närmat sig på ett långsiktigt och unikt sätt.