Fem frågor till Fiona Winders, Malmö stad

En porträttbild på Fiona Winders.

Vilken är din titel/funktion och vilka är dina arbetsuppgifter?
– Sedan drygt ett år arbetar jag som utvecklingssamordnare på Enheten för kulturanalys och stöd, på kulturförvaltningen. Mina arbetsuppgifter handlar främst om att arbeta med projekt och satsningar som ger Malmöborna fler möjligheter att ta del av konst och kultur. Jag ansvarar också för en del av kulturförvaltningens internationella arbete.

Varför är du gränsgångare och vilka mervärden tillför det i ditt arbete?
– Eftersom jag har arbetat i nästan 25 år med olika aspekter av hållbar stadsutveckling, anses mina kunskaper och erfarenheter värdefulla. Jag har arbetat väldigt mycket ”hands on” med dessa frågor här i Malmö, men även i Liverpool. För mig är det en enorm tillgång att kunna få in ett forskningsperspektiv på de stadsutvecklingsfrågor som kommunen ansvarar för, både materiella och icke-materiella. Det vidgar mitt synsätt.

Vilka projekt arbetar du med just nu?
– Under 2020 kommer jag mest att arbeta med utveckling av idéer och förslag till hur stadsområde Kirseberg kan utvecklas ännu mer; med hjälp av kultur i dess bredaste mening. Det finns ett stort engagemang och intresse för delområdet Järnvägsverkstäderna, som idag ägs av det statliga bolaget Järnhusen och som inom 10–15 år förväntas bli hem för upp till 20 000 Malmöbor. Utifrån sin särskilda karaktär och historia finns det goda möjligheter för området att bli en spännande ”kultur-hub”.

– Redan idag finns det ett antal småföretag som har etablerat sig här, de flesta aktiva inom kulturella och kreativa näringar. Det tycker vi är kul! Frågan är hur Malmö stad kan stödja en ur alla aspekter hållbar stadsutvecklingsprocess inom Järnvägsverkstäderna, så att detta blir en självklar plats för framtidens Malmöbor att bo, vistas och jobba på. Utvecklingsarbetet är förvaltningsövergripande inom Malmö stad och i vårt fortsatta arbete tar vi gärna hjälp av de forskare som är kopplade till Institutet för hållbar stadsutveckling.

Varför behövs Institutet för hållbar stadsutveckling?
– Malmökommissionen för social hållbarhet la stor vikt på skapande och upprätthållande av kunskapsallianser, för att kunna ge svar på Malmös åtskilliga utmaningar. För mig är Institutet för hållbar stadsutveckling en sådan kunskapsallians. Institutet är även en plattform för samverkan, där det svetsas ihop idéer och förslag till initiativ för hållbar stadsutveckling.  

Vilket är det bästa respektive den största utmaningen när det gäller samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet?
– Många av oss tjänstepersoner, som arbetar för en politiskt styrd organisation, är främst ”do-ers”. Med det menar jag att vi helst vill komma till skott, så att idéer omvandlas till åtaganden som helst enkelt kan hanteras inom ramen för den kommunala verksamheten. Eftersom forskare inte är bundna av tillämpbarhet och ”just do it- tänk”, kan det ibland tyckas som att vi pratar olika språk och står långt ifrån varandra. Men det handlar om att sortera och plocka russinen ur kakan: vad säger forskning oss, som sedan kan tas till vara i utformning och genomförande av Malmö stads verksamhet? Detta tillför inspiration till hur vi kan göra annorlunda. Det tillför också ett ifrågasättande av vad och hur vi i kommunen faktiskt gör, vilket gör att det kan skava ibland. Men först och främst är det roligt och spännande med kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte, eftersom jag tror att vi alla genuint försöker arbeta för stadens bästa.