Fem frågor till Linda Lill, Malmö universitet


1.  Vilken är din titel/funktion och vilka är dina arbetsuppgifter?
– Jag är föreståndare för Institutet för hållbar stadsutveckling. Min primära uppgift är att samordna utvecklingen av verksamheten och att leda teamet. Jag jobbar både på strategisk och operativ nivå samt ansvarar för att utveckla samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet, med särskilt fokus på forskningsbaserad kunskapsutveckling.

2. Hur ser du på din roll som föreståndare?
– Jag fungerar som en slags ”tolk” av forskningen i mötet med olika praktiska verksamheter. Mitt uppdrag går ut på att vidareutveckla samverkansformer, metoder och modeller mellan Malmö universitet, Malmö stad och aktörer i andra delar av samhället. Som forskarutbildad ser jag det också som en central uppgift att främja forsknings- och utbildningssamverkan. 

– De vetenskapliga metoder jag använder är deltagarbaserade. De senaste 20 åren har jag övat på att belysa den vetenskapliga nyttan för verksamhetsförändringar samtidigt som jag vetenskapliggjort praktikens dilemman. Som ledare är dessa erfarenheter av stor betydelse, framför allt när jag arbetar med att göra forskningens relevans synlig i arbetet med att skapa ett hållbart samhälle. 

3. Vad arbetar du med just nu?
–  I mitt arbete förhåller jag mig till flera olika aktörer, vilket kräver att jag har kännedom om de olika verksamheternas mål- och kravbilder. I samverkan mellan universitetet och staden blir förståelsen för de skilda uppdragen helt central. Jag lägger därför en hel del energi på att hitta former för att tala om värdet av innovationer och att skapa insikt om att olika processer tar olika lång tid. Det är en utmaning, eftersom målen, kraven och uppdragens karaktär skiljer sig åt. För en forskare är fyra år själva projekttiden, för en student utbildningstiden och för den som arbetar i offentligt styrd verksamhet är samma tidsspann en mandatperiod.

– Som företrädare för ett universitet är det otroligt viktigt att vara tydlig med värdet av forskningsbaserad innovation. Därför arbetar jag med att skapa förtroende för de vetenskapliga processerna även hos aktörer som inte bedriver forskning. Det kan handla om att lyfta fram samband och skapa intresse, samtidigt som mötet ska präglas av en ödmjukhet för olika aktörers behov, mål och ansvar. Modet att utmana det förgivettagna är grundläggande för att skapa engagemang och ömsesidiga relationer.

– Mer konkret så har vi inom institutet under 2021 lanserat Stadsutvecklingspodden, där forskare och praktiker samtalar om aktuella frågor. Kopplat till podden har vi även startat det vi kallar Urbana samtal, ett öppet digitalt samtalsforum där vi samtalar om aktuella och angelägna stadsutvecklingsfrågor. Under året har vi också producerat en film om kulturens roll för hållbar stadsutveckling.

4. Varför behövs Institutet för hållbar stadsutveckling och vilken tycker du är dess viktigaste uppgift?
– Institutet stödjer och initierar samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet, för att vi tillsammans ska vara starka när det gäller kunskapsutveckling. Vi vill bidra till lärande om hållbar stadsutveckling och vi ser på hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv samt arbetar i enlighet FN:s hållbarhetsmål. Genom att skapa samverkansprocesser mellan forskare och tjänstepersoner arbetar vi bland annat med forskningscirklar, seminarier, konferenser samt publikationer och rapporter. 

– Mer konkret skapar vi mötesplatser för forskare och praktiker, där de som möts kan bredda sina kontaktnät och tillsammans tolka och omsätta olika aspekter av hållbar stadsutveckling. En av de stora vinsterna med verksamheten är just det värde som skapas i mötet mellan våra gränsgångare, alltså tjänstepersoner från Malmö stad och forskare från Malmö universitet.

5. Vilket är det bästa respektive den största utmaningen när det gäller samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet?
Det bästa med att samverka mellan staden och universitetet är att Malmöbornas intressen med största sannolikhet alltid tas i beaktande i våra utvecklingsprojekt. Till utmaningarna hör att just att behålla våra verksamhetsområdens olika målbilder och uppdragsbeskrivningar samtidigt som vi skapar kunskapsallianser och samproducerar samhällsnyttiga forskningsresultat.