Under 2019 genomförde Institutet för hållbar stadsutveckling en forskningscirkel om lokala gemenskapers betydelse för hållbar stadsutveckling. Därefter har gränsgångarna, Pernilla Ouis från Malmö universitet och Jonna Sandin Larkander från Malmö stad, skrivit en rapport som nu publiceras. Jonna berättar mer om cirkeln och rapportinnehållet.
Odlingsnätverket Seved.
Vad menar ni med lokal gemenskap?
– Vi valde begreppet lokala gemenskaper för att inte bara fånga in det formellt organiserade föreningslivet, utan även mindre organiserade grupper som skapar en gemenskap i ett lokalt sammanhang, ofta knutet till ett bostadsområde. Malmö stad får relativt ofta förfrågningar från denna typ av grupperingar, men vet inte alltid hur kontakten och ett eventuellt samarbete ska hanteras. Det viktiga för vårt arbete var att begreppet tydligt hänvisade till grupper som vill utveckla en fysisk plats i staden.
Varför valde ni att genomföra forskningscirkeln?
– Ämnet för forskningscirkeln var en naturlig fortsättning på de diskussioner som fördes under den föregående cirkeln, som handlade om hur vi skapar inkluderande offentliga rum. En av slutsatserna från det arbetet var att Malmö stad inte på egen hand kan aktivera stadens platser. Initiativ behöver komma från många lokala gemenskaper, för att vi tillsammans ska kunna skapa levande och inkluderande mötesplatser i staden över tid. Men, för att vi ska kunna samarbeta mer och bättre med lokala gemenskaper i stadsutvecklingsprocesser så behöver vi veta mer om hur, när och vad vi ska samverka om, för att nå bäst resultat.
Hur fungerar en forskningscirkel och varför väljer Institutet för hållbar stadsutveckling denna arbetsform?
– Grunden för forskningscirkelmetodiken, som vi uppfattat den, är att den utgår från principen om att lärande bygger på ett ömsesidigt utbyte mellan olika kompetenser. Det handlar inte om att forskare ska lära ut, utan snarare om att gå in i en gemensam process för att bygga ny kunskap tillsammans. Både Malmö stad och Malmö universitet har lång erfarenhet av att ingå i olika typer av samarbeten med lokala gemenskaper i stadsutvecklingsprojekt. Men det finns sällan möjlighet att förutsättningslöst dela erfarenheter och lärdomar i sammanhang som samlar både forskare och praktiker. Denna typ av tvärvetenskapliga samtal om en gemensam tematik väcker nya frågor, perspektiv och infallsvinklar, som bidrar till en fördjupad förståelse och skapar nya nätverk.
Vad hoppas ni att rapportens rekommendationer ska leda till?
– Vi hoppas att rapporten ska fungera som ett kunskapsunderlag för dem som arbetar med denna typ av frågor i sin vardag och att resonemangen kan ge stöd i olika former av beslut och prioriteringar. Vi hoppas också att fler blir intresserade av den här typen av kompetensutvecklingsinsatser, där forskare och praktiker kan utveckla en djupare förståelse och kunskap tillsammans och i högre grad använder varandra som resurser i det dagliga arbetet.
Vad har överraskat er mest?
– Det var värdefullt att olika former av lokala gemenskaper också deltog i diskussionerna, för att få en ännu större spännvidd i samtalen. Det var också spännande att gå in i en gemensam skrivprocess, eftersom det tenderar att synliggöra praktikers och forskares olika uppdrag och infallsvinklar. Som gränsgångare ger det värdefulla insikter som även utvecklar vår mer handfasta samverkanskunskap.
Här kan du ladda ned rapporten Lokala gemenskapers betydelse för hållbar utveckling. (Pdf 1, 5 MB)
Vill du ha ett eget tryckt exemplar kan du höra av dig till jonna.sandin.larkander@malmo.se