Den 24 mars 2021 var det premiär för Institutet för hållbar stadsutvecklings nya samtalsserie: Urbana samtal. Mötet var digitalt och ämnet för dagen var gröna platsers betydelse i den växande staden. Runt 25 personer deltog och många bidrog aktivt med frågeställningar och delade med sig av erfarenheter.
Linda Lill, föreståndare för Institutet för hållbar stadsutveckling, inledde med att säga att hon tyckte att frågan om hållbara och gröna städer känns extra viktig under pandemin, när många av oss arbetar och vistas mer hemma och därmed också promenerar mer i staden.
– Att föra samtal i denna tid känns också viktigt. Att inte bara ta in information utan att också få möjlighet att delta i samtal. Därför valde vi att dra igång den här samtalsserien digitalt just nu och så får vi se när vi kan gå över till att mötas på riktigt, sa hon.
Efter att kort ha presenterat Institutet för hållbar stadsutveckling och även den helt nystartade Stadsutvecklingspodden, inbjöd Linda Lill till samtal i två mindre grupper.
Ekosystemtjänster och grönytor
Begreppet ekosystemtjänster och grönytor fanns bland de frågor som diskuterades. Vi uppmanades på olika vis att våga tänka annorlunda: Hur får vi in ekosystemtjänster i den kulturella världen? Kan en grönyta vara en äng? Kan en grönyta befinna sig på ett tak? ”En grön yta måste inte vara en gräsmatta. Vi behöver tänka multifunktionellt; det är speciellt viktigt vid förtätning av städer”, sa någon.
Flera av de medverkande kom från olika förvaltningar inom Malmö stad. Många vittnade om att samspelet mellan tjänstepersoner och politiker inte alltid är enkelt. Hur göra som tjänsteperson om du brinner för de gröna frågorna men känner att du inte får politiskt stöd?
Hur politiker och tjänstepersoner skulle kunna mötas och diskutera de här frågorna diskuterades också, ur olika vinklar: Hur kan vi ha kunskapshöjande samtal och hitta ett tillåtande klimat där politiker, tjänstepersoner, andra aktörer och medborgare kan delta på lika villkor? Någon efterlyste verktyg för att främja just denna typ av samtal. ”Hur breddar vi samtalet och hur skapar vi ett större deltagande?”
Grönytor istället för sjukvårdskostnader
Någon menade att ett argument värt att lyfta var att koppla människors välmående till de gröna frågorna. Att via statistik och fakta visa hur människor mår med närhet till gröna ytor respektive vid avsaknaden av detsamma. ”Det är viktigt att visa att grönytor är viktigare än sjukvårdskostnader.”
Någon lyfte upp Sorgenfri som ett exempel på ett stort projekt med många engagerade aktörer och stor delaktighet. Personen menade att den här typen av samarbeten och samtal måste tillåtas ta tid. Hen efterlyste också dokument från kommunens sida för att förtydliga hur staden vill arbeta med den här typen av samarbeten och frågor.
Engagemang och långsiktigt perspektiv
Ytterligare någon menade att det lätt blir för många punktinsatser. ”Att få medborgarna involverade kräver engagemang och ett långsiktigt perspektiv. Ju mer engagemang desto längre kostnader på sikt.”
Varpå en röst höjdes för att det finns en tydlig risk för att det snabbt blir väldigt många möten. ”Vi behöver konkreta åtgärder. Gå till sakfrågorna! Plantera träd istället för att skriva vackra ord och sitta på möten!”
En av deltagarna sammanfattade det hela som att: ”Kommunen verkar se sig som huvudagent och grindvakt för vilka aktörer eller initiativ som får delta i diskursen. Detta samtidigt som de inte alltid har klart för sig hur de internt ska fördela ansvaret.”
Den 19 maj ses vi för nästa Urbana samtal. Då står frågan om medmänsklighet på agendan.